In my life. Levande och döda.

Det var Lasse som döpte oss till The Famous Four. Naturligtvis, förmodligen var han den största begåvningen, i alla fall på att snabbt formulera en tillspetsad rubrik eller en hisnande replik.  Det var också han som dog först. Vi andra tre envisas med att leva vidare, och idag återses vi i den stad, där vi för 50 år sedan började på JHG, journalisthögskolan, då belägen vid Första Långgatan.  Journalisthögskolan. En mötesplats för unga människor, som ville förbättra eller i alla fall påverka världen, skaffa sig yrket som kändes som det mest viktiga och mest spännande av alla, lära sig skriva (bättre), men också inte minst: ha kul. Vi var ju alla unga, även om dom flesta inte var lika unga som vi: Lasse 19 år och vi andra 18. Väldigt ungt, för den som tror sig veta så mycket. (Fast det trodde vi kanske inte, förresten, när jag tänker en gång till.)  Journalisthögskolan. En centrifug. En tummelplats. En bubblande gryta där det mesta av det som flöt upp till ytan var rödare än rött.

"Queen Maria, she’s my friend Yes, I believe I’ll go see her again Nobody has to guess That Baby can’t be blessed Till she sees finally that she’s like all the rest She takes just like a woman, yes, she does She makes love just like a woman, yes, she does And she aches just like a woman But she breaks just like a little girl" Det känns logiskt att jag denna torsdag i augusti, 22 augusti 2019, sitter på tåget mellan Lund och Göteborg. Lund och Göteborg. Två platser som är för evigt förknippade med din person. Sedan finns det några till: Trelleborg, Borås, Fjällbacka, Restenäs, samt några utrikesplatser: Milaca, Minnesota, Moskva och Ecuador. Restenäs 1965-66 . Internatskolan på kristen grund utanför Ljungskile. Du var elev ("intern") där, jag var det också, men våra vägar korsades aldrig. Däremot korsade en viss LEE både din och min väg. Restenäs! Det finns så mycket konstigt och lustigt och sorgligt att säga om hur det